Vad är PMS?
Premenstruell syndrom (PMS) är fysiska och emotionella symptom som sker en till två veckor före mens. Upp till 80% av alla kvinnor uppger att de har någon form av symptom före mens. Orsaken till PMS är inte kartlagd men de underliggande mekanismerna tros involvera förändringar i hormonnivåerna men detta är inte bekräftat.
Vad är PMDS?
Premenstruell dysforisk syndrom (PMDS) är en allvarlig och handikappande form av PMS som påverkar 1.8-5.8% av menstruerande kvinnor. Den största skillnaden mellan PMS och PMDS är att PMDS handikappar kvinnor från att leva ett vanligt liv. PMDS kan orsaka svåra emotionella, professionella och personliga men för de som lever med det. De som lider av sjukdomen uppger skadande och impusiva beteenden som tex. att säga upp sig på sitt jobb eller avsluta en relation. Andra har berättat om plötsliga och starka tankar om självmord och att skada sig själva. PMDS kan kännas som en ”halvt liv” där två veckor är ett upplevt helvete och två veckor att reparera skadorna. Eftersom kvinnor uppskattas ha mens ungefär 450 gånger under sitt liv är PMDS en långtidsdiagnos. Sjukdomen kan drabba kvinnor från tidiga tonår till klimakteriet med undantag för graviditet och amning. PMDS lades till i listan som en depressiv sjukdom i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) 2013. DSM-V (V står för den femte upplagan av boken) och publiceras av The American Psychiatric Association (APA) som kategoriserar psykiska sjukdomar och deras kriterium så att professionella diagnostiserar utefter samma kriterier. I Sverige används en liknande medicinsk manual, International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems (ICD), som är utgiven av World Health Organization (WHO). I den nyaste upplagan, ICD 11, lades PMDS till som en sjukdom i juni 2019.
Vad är PME?
Premenstrual Exacerbation (PME) är något som inte finns mycket information om i Sverige. PME innebär att man har en annan underliggande psykisk sjukdom som t. ex. depression, dystymi, ångestsjukdom, alkoholism, eller ätstörning som förvärras under lutealfasen, alltså tiden mellan ägglossning och mens. Till skillnad från PMDS har man alltså symptom hela tiden men som förvärras vid tiden för PMS/PMDS och därför ofta blandas ihop med PMDS. Faktum är att 40% av alla som söker vård för PMDS uppskattas egentligen har PME. Det är därför också viktigt att skilja dem åt för att få rätt behandling och hjälp.
1-3% av alla menstruerande kvinnor uppskattas ha PME.
Det bästa sättet att skilja på PMDS och PME är att dokumentera ditt mående varje dag och se om symptomen försvinner helt eller blir bättre men fortfarande kvarstår under övrig tid.
Symptom på PMS och PMDS
Några av de fysiska symptomen
- Svullna och ömma bröst
- Förstoppning eller diarré
- Uppblåsthet
- Kramper
- Huvudvärk, migrän eller ryggvärk
- Klumpighet
- Ökad känslighet för ljud, ljus och beröring
- Akne
- Vätskeansamling
- Sötsug
- Värmevallningar eller att svettningar
- Ökad aptit
Några av de emotionella symptomen
- Irritabilitet, utbrott eller hotfullt beteende
- Trötthet
- Sömnförändringar som sömnlöshet eller överdriven trötthet
- Appetitförändringar
- Koncentrationssvårigheter eller minnessvårigheter
- Orolig och ångest
- Depression, ledsen, gråtattacker och kan inkludera självmordstankar
- Humörförändringar
- Minskad sexlust
- Förvirring
- Minskad självkänsla och självförtroende som ofta leder till isolering
- Ensamhetskänslor och paranoia
Hur diagnostiseras jag?
För att bli diagnosticerad med PMDS behöver följande kriterium uppfyllas enligt DSM-V.
Tidpunkt för symptom
A)
I majoriteten av menscyklerna ska, minst 5 symptom finnas veckan före mens, och minska inom några dagar efter att mensen kommit och vara minimala eller helt borta vekcan efter mens.
Symptom
B)
En eller fler av symptomen måste närvara:
1) Tydlig affektiv labilitet (tex. humörsvängningar, plötsligt svårmod eller tårfylld, eller ökad känslighet för att bli avvisad)
2) Tydlig irritabilitet och ilska och fler konflikter med andra
3) Tydligt deprimerad stämningsläge, hopplöshet, och självnedvärderande tankar
4) Tydlig ångest, oro och/eller nervös eller på helspänn
C)
En (eller fler) av följande symptom dessutom vara närvarande för att nå ett totalt antal symptom av 5 stycken när man kombinerar med symptomen från kriteria B ovan
1) Minskat intresse i vanliga aktiviteter
2) Subjektiva svårigheter att koncentrera sig
3) Håglöshet, snabbt utmattad eller tydligt minskning av energi
4) Tydlig aptitförändring; äta för mycket eller specifika matsug
5) Hypersomn eller sömnlöshet
6) Känsa av att vara överväldigad eller att inte ha kontroll
7) Fysiska symptom som ömma bröst eller svullenhet; ledvärk eller muskelvärk, känsla av att vara uppblåst eller viktökning
Allvarlighetsgrad
D)
Symptomen är associerade med klinisk signifikant plåga eller att det att det stör arbete, skola, vanliga sociala aktiviteter eller relationer med andra.
E)
Störningen är inte bara en förvärring av symptom från någon anna sjukdom såsom egentlig depression, panikångest, dystymi eller personlighetsstörning (även om det kan samverka med någon av dessa sjukdomar).
Bekräftelse av störningen
F)
Kriteria A borde bli bekräftat genom daglig uppskattningar under minst 2 cykler med symptom (en provisorisk diagnos kan göras innan detta blir bekräftat).
G)
Symptomen kan inte förklaras av de fysiologiska effekter av någon form av annat ämne (drogmissbruk, medicinering eller annan behandling) eller annan form av medicinskt tillstånd (tex. hypertyreos).
